Jag gillar egentligen inte termen ”white trash”. Visst, jag gillar den eftersom den är målande men jag hatar det den står för. Inte objekten i sig utan mer konnotationerna. Ni fattar. Ibland kan man bara skratta åt eländet…då funkar den här bilden. När jag såg bilden för första gången igår kunde jag inte släppa tanken ifall personerna på bilden är nöjda med sina liv. Seriöst talat, ett bröllop behöver kanske inte kosta multum men jag tror att jag skulle dö lite inombords (på det tragiska sättet) ifall jag som kvinna skulle gifta mig på smällen, utanför mitt mobila hem med en man som...ja med en man som sportar attribut som armlös kavaj, rivna jeans, en skabbig jycke, ölburk, hockeyfrilla och tandlossning samtidigt. Jag hoppas att han åtminstonde rappar sig igenom "White Trash Beautiful" till brudens ära.
